Kryptobranschen spenderar 176 miljoner dollar, men väljarna ser det som en lågprioriterad fråga
Kryptobranschen har lagt omkring 176 miljoner dollar på mer än 100 amerikanska mellanårsvalskampanjer under den här valcykeln, men en undersökning tyder på att krypto i sig inte är någon prioriterad fråga för väljarna. Endast 13 % av amerikanerna säger att det är mycket eller extremt viktigt att kandidater stöder teknik som blockkedjor, krypto och decentraliserad finans (DeFi).
Ett bredare budskap om att behålla utvecklingen av finansiell teknik i USA fick större gensvar: 35 % uppgav att det var mycket viktigt, vilket gjorde frågan till undersökningens högst rankade politiska ståndpunkt. Stödet för budskapet var större bland republikaner än bland demokrater, 45 % jämfört med 30 %. Undersökningen omfattade 1 545 vuxna och genomfördes av Ipsos på uppdrag av DeFi Education Fund den 8–16 september. Felmarginalen var 2,8 procentenheter.
En granskning av Reuters visade att kryptogrupper lade omkring 176 miljoner dollar på mer än 100 valkampanjer, och att Fairshake och dess närstående organisationer stod för omkring 150,8 miljoner dollar fram till den 20 oktober. Branschens politiska satsning kommer efter att Clarity Act föll i en viktig omröstning i senaten i september. Undersökningen visade också att väljarna fokuserar mer på ekonomisk trygghet och friheten att välja investeringar: 63 % vill att det finansiella systemet uppgraderas för att hantera hot som AI och cyberbrottslighet, medan 49 % motsätter sig att staten bestämmer vilka produkter de får investera i.
Neutral
Nyheten är neutral för kryptopriserna eftersom den presenterar motstridiga signaler snarare än en direkt förändring av marknadstillträde, reglering eller efterfrågan. Branschens utgifter på 176 miljoner dollar inför valet visar dess försök att påverka USA:s politik, men undersökningen tyder på att ett uttryckligt stöd för krypto inte är någon viktig väljarprioritering. Därför finns det begränsat stöd för att tolka utgifterna i sig som en kortsiktig katalysator för tokenpriserna.
På kort sikt kan handlare reagera på valresultat, kandidaters uttalanden och utvecklingen kring kryptolagstiftning, men undersökningen i sig lär knappast förändra marknadspositioneringen i någon större utsträckning. Den misslyckade omröstningen om Clarity Act i september understryker också den fortsatta regulatoriska osäkerheten. Marknader har ofta reagerat starkare på konkreta lagstiftningsresultat eller myndighetsbeslut än på kampanjutgifter och opinionsundersökningar.
På längre sikt kan det breda stödet för att behålla utvecklingen av finansiell teknik i USA uppmuntra beslutsfattare att driva en bredare innovationsagenda som även omfattar krypto och DeFi. Partiskillnaderna och väljarnas låga prioritering innebär dock att det politiska stödet kan vara ojämnt och förändras beroende på valresultaten. Handlare bör därför följa lagstiftningsprocessen, SEC:s och CFTC:s regelarbete samt bredare riskindikatorer i stället för att behandla undersökningen som en riktningssignal. Inga omedelbara effekter på marknadsstabiliteten kan förutses.