ECB vill se ett bredare förbud mot avkastning på stablecoins enligt MiCA
Europeiska centralbanken (ECB) och centralbankerna i euroområdet vill att MiCA utvidgar förbudet mot avkastning på stablecoins till att även omfatta indirekta belöningar från kryptoutlåning, upplåning, staking och likviditetsutvinning inom DeFi. Förslaget skulle också omfatta lojalitetsförmåner och avgiftsrabatter som kan hjälpa plattformar att kringgå nuvarande MiCA-regler.
I ett 57-sidigt svar till Europeiska kommissionen efterlyste Europeiska centralbankssystemet EU-omfattande reglering av kryptoutlåning och -upplåning baserad på ekonomisk substans snarare än teknik. Kundtillgångar som överförs till företag som lovar återbetalning skulle potentiellt kunna omfattas av EU:s bankregler. ECB anser att stablecoins bör förbli betalningsinstrument och inte fungera som ersättning för insättningar.
Centralbankerna föreslog också att MiCA:s fasta krav på reservinsättningar ska ersättas med likviditetsstandarder. Systemviktiga stablecoins kan behöva ha 40 procent av reserverna tillgängliga inom en dag och 60 procent inom fem bankdagar. De föreslagna tröskelvärdena för icke-systemviktiga stablecoins är 20 respektive 30 procent.
Samrådet avslutas den 30 september 2026, medan Europeiska kommissionen kan lägga fram lagstiftning senast i mitten av 2027. Ändringarna är ännu inte lag, men handlare bör bevaka stablecoin-likviditet, avkastningsprodukter på kryptobörser och DeFi-plattformar som Aave och Compound. Strängare MiCA-regler kan minska avkastningen på stablecoins och DeFi, öka efterlevnadskostnaderna och pressa relaterade token, även om starkare likviditetskrav på lång sikt kan förbättra motståndskraften vid inlösen.
Bearish
Den omedelbara marknadseffekten är sannolikt negativ för AAVE, COMP och andra tokens kopplade till avkastning på stablecoins och DeFi-utlåning. Om MiCA:s förbud mot avkastning på stablecoins utvidgas till utlåning, upplåning, staking, likviditetsutvinning och indirekta incitament kan plattformarnas intäkter, användarefterfrågan och tillgängliga avkastningar minska. Ett krav på att bedöma produkter utifrån deras ekonomiska innebörd kan också medföra att fler tjänster omfattas av bankliknande reglering, vilket ökar efterlevnadskostnaderna och begränsar tillgången till produkter.
Förslaget har ännu inte blivit lag, och samrådet kommer inte att avslutas förrän i september 2026. Därför kan den kortsiktiga effekten begränsas till volatilitet, rubrikdriven försäljning och en större regulatorisk riskrabatt snarare än en bred marknadschock. Ett slutligt lagstiftningsförslag 2027 kan utlösa ett nytt tryck nedåt om det förblir restriktivt.
På längre sikt kan starkare krav på reservlikviditet förbättra förtroendet för inlösen av stablecoins och minska systemriskerna. Den fördelen kan stödja marknadsstabiliteten, men den kommer sannolikt inte att kompensera för det kortsiktiga trycket på DeFi-avkastningar och relaterade tokens, såvida de slutliga reglerna inte innehåller meningsfulla undantag eller en gradvis genomförandeperiod.