Reglering genom tillämpning och "Operation Choke Point 2.0" anklagas för Biden-erans kryptoskador
En CoinDesk-kolumn hävdar att Biden-erans kryptopolitik inte var en tydlig, regelsbaserad ram, utan "reglering genom verkställighet". Författaren säger att detta tillvägagångssätt sammanföll med stora skador för branschen och hjälpte bedragare att frodas.
Huvudpåståenden inkluderar: FTX växte under Biden-administrationen, med Sam Bankman-Fried som agerade som en stor demokratisk givare samtidigt som han träffade högre tjänstemän, inklusive dåvarande SEC-ordföranden Gary Gensler. Kolumnen hävdar att verkställighet utan tydliga regler pressade regelefterlevande företag att flytta offshore eller gå i konkurs, vilket skadade konsumenter och undertryckte amerikansk innovation.
Den lyfter också fram "Operation Choke Point 2.0", och påstår att tillsynsmyndigheter pressade banker att "de-banka" lagliga kryptoföretag—skära av dem från det finansiella systemet utan formell regelgivning eller rättsprocess—och att detta påverkade småföretag och privatpersoner.
När det gäller användningsområden kritiserar kolumnen avfärdanden av krypto som en "långsam och dyr databas", betonar stablecoins för gränsöverskridande överföringar och citerar genomsnittliga remitteringsavgifter nära 6,5 %. Den bestrider också påståenden att stora företag inte använder blockchain, och pekar på institutioner som sägs bygga på blockkedjeinfrastruktur.
Kolumnens ramanteckning är bitcoinprisets svaghet: författaren varnar för att döma krypto enbart efter kortsiktiga prisrörelser och argumenterar att Bitcoin-nätverkets säkerhet och censurresistens är viktiga för tillsynsmyndigheter.
Sammanfattningsvis menar kolumnen att "reglering genom verkställighet" skapade förvirring som gynnade illasinnade aktörer och inte levererade en tydlig regelväg för legitima marknadsaktörer.
Neutral
Texten är ett politiskt/ekonomiskt resonemang (inte en ny regel, ett tillsynsbeslut eller ett domstolsavgörande). Det är därför osannolikt att den direkt påverkar kryptomarknaderna genom en konkret policysändring idag.
Den kan dock påverka sentiment eftersom den förstärker en långvarig marknadsnarrativ: ”reglering genom verkställighet” och risk för att banker avregistrerar kunder kan skada in- och utflöde av fiat och tvinga legitima företag offshore. Det narrativet liknar tidigare episoder där regulatorisk osäkerhet vidgade spreadar, ökade försiktighet hos börser/treasuries och minskade riskaptiten—vanligtvis gav det kortsiktig volatilitet även utan omedelbara nya regler.
På kort sikt kan handlare betrakta påståendena som en påminnelse om att bevaka bankåtkomst, efterlevnadsvägar och rubriker kopplade till SEC/fintech-verkställighet. Det kan hålla riskpremier förhöjda, särskilt för tokens som är mest utsatta för fiat-in/-ut-flöden.
På lång sikt, om marknadsaktörer drar slutsatsen att regulatorer kommer fortsätta förlita sig på informell press snarare än tydliga regler, kan det bromsa institutionellt antagande och begränsa långvariga uppgångar. Om framtida politiska åtgärder däremot rör sig mot tydligare ramar, kan den nuvarande ”fientlighets”-ramen mattas av och stödja en mer konstruktiv riskutsikt.
Sammanfattning: sentimentrisk finns, men artikeln i sig introducerar ingen ny omedelbar regleringskatalysator, vilket gör att den förväntade påverkan på marknadsstrukturen är nära neutral.