Stablecoins ökar efterfrågan på statsobligationer, men emittenterna behåller avkastningen
Stablecoins har blivit en växande källa till efterfrågan på kortfristiga amerikanska statsskuldväxlar, även om emittenterna fortfarande innehar mindre än 1 % av de utestående statspapperen. En arbetsrapport från BIS fann att ett inflöde på 3,5 miljarder dollar i stablecoins var förknippat med att räntan på tremånaders statsskuldväxlar sjönk med upp till 4 baspunkter inom tio dagar. Effekten är koncentrerad till den korta delen av avkastningskurvan, medan forskning tyder på att inlösen kan driva upp räntorna kraftigare än inflöden pressar ner dem.
De flesta innehavare av reservstödda stablecoins får ingen avkastning, trots att emittenterna tjänar pengar på reserver som investeras i tillgångar som statsskuldväxlar. Artikeln jämför denna modell med Sky Protocols USDS och sUSDS: sUSDS ger en rörlig Sky Savings Rate som finansieras av protokollets överskott, i stället för att direkt föra vidare avkastningen från en specifik investering i statsskuldväxlar.
Tillväxten för stablecoins kan i viss mån sänka statens kortfristiga upplåningskostnader, men snabba inlösen kan öka pressen under marknadsstress. Den samlade effekten beror på reservtillgångarnas kvalitet och likviditet, samt på om inflöden till stablecoins innebär ny efterfrågan eller en förflyttning från bankinlåning.
Neutral
Detta är främst en utveckling av marknadsstrukturen, inte en direkt handelsutlösande faktor för större kryptotillgångar. Köp av reserver i stablecoins skapar en stadig efterfrågan på kortfristiga amerikanska statsskuldväxlar och kan sänka räntorna på statsskuldväxlar marginellt. BIS uppskattning – ett inflöde på 3,5 miljarder dollar kopplat till en nedgång på upp till 4 baspunkter i tremånadersräntor – tyder på en mätbar men begränsad effekt. Eftersom emittenter av stablecoins innehar mindre än 1 % av utestående amerikanska statsobligationer innebär nyheten inte i sig någon bred förändring av förhållandena på den amerikanska obligationsmarknaden.
Risken går åt båda hållen. Inflöden kan stödja efterfrågan på statsskuldväxlar, men en våg av inlösen kan tvinga fram försäljning av reserver och höja de korta räntorna, särskilt på stressade marknader. Det påminner om tidigare episoder då stablecoins tappade sin koppling till den underliggande valutan eller omfattande inlösen ledde till ökad granskning av reservlikviditeten och försiktighet på den bredare kryptomarknaden. Artikeln rapporterar ingen pågående inlösenchock eller avpegling, så den ger ingen omedelbar negativ signal.
På kort sikt kan handlare följa stablecoin-utbud, saldon på börser, inlösenaktivitet och räntor på statsskuldväxlar för att upptäcka tecken på förändrad likviditet. På längre sikt kan tydligare reservregler och transparens stärka förtroendet och stödja användningen av stablecoins, medan koncentrationen av reservinkomster hos emittenterna och risken för snabba utflöden fortfarande är orosmoment. Artikelns diskussion om sUSDS och Sky Savings Rate gäller specifikt det protokollet och bör inte tolkas som ett generellt påstående om att stablecoins förmedlar avkastning på statsobligationer till innehavarna. Sammantaget pekar underlaget på en måttlig påverkan på korta räntor och en villkorad, dubbelriktad effekt på kryptolikviditeten, vilket stöder en neutral bedömning.