USA:s mellanårsval: räntor och företagsvinster formar marknaderna

USA:s mellanårsval har historiskt sett medfört volatilitet, men inte automatiska börsnedgångar. Sedan 1937 har S&P 500 stigit med i genomsnitt 9,2 % under mellanvalsår, jämfört med 13,3 % under andra år. Avkastningen har ofta varit svagare under årets tre första kvartal, följt av en genomsnittlig uppgång på 6,6 % under fjärde kvartalet. Sedan 1950 har indexet stigit med i genomsnitt 15,4 % under de 12 månaderna efter ett mellanårsval. Uppgifterna tyder på att osäkerheten före valet spelar större roll än en förutsägbar valdriven uppgång. Förändringar i kongressens politiska majoritet kan påverka finanspolitiken, skatter, regleringar och handel, men åren 2018 och 2022 visar att inflation, Federal Reserves åtstramningar och högre räntor kan väga tyngre än valens effekter. Inför USA:s mellanårsval 2026 bör handlare hålla koll på statsobligationsräntor, företagens resultat och huruvida politiska förändringar påverkar bolagens utsikter för kassaflöden. En eventuell lättnadsuppgång kan avta om de ekonomiska fundamenta försvagas. För kryptohandlare är följderna indirekta: förändringar i räntor och den bredare riskaptiten kan påverka digitala tillgångar, men valstatistiken i sig ger ingen tydlig signal om riktningen.